MIN BÄSTA VÄN - DAG 07

I nuläget har jag inte en bästa vän, utan jag har tre väldigt nära vänner. lisa, ellinore och rebecca.

Jag och lisa har väl vetat om varandra från lågstadiet, hon gick i min pararellklass. Vi hängde någon gång ibland, där vi har lite minnen när vi skulle dansa på småstjärnorna som det hette. Lisa berättade för mig för några månader sedan att vi alltid var hemma hos henne för att hon hade ett stort vardagsrum där vi kunde träna på att dansa tillsammans, alltså träna till uppvisningen. Det var därför hon fick vara med tydligen. Så elaka som vi var, haha! Sedan i fyran började vi i samma klass. Från fyran till sexan hata jag henne och hon hata mig. vi tjafsade och bråkade rätt mycket i skolan och kom inte överens över huvudtaget. Jag tyckte hon var en av de där "töntarna" som sprang och tjöt för minsta lilla. Så henne gillade jag helt enkelt inte. När vi skulle börja på högstadiet blev det att hon, jag, lisa och emma kom i samma klass. Jag ville inte komma med lisa eller lisa. Jag ville komma i samma klass som några andra tjejer från klassen, men bara för jag ville gå i samma klass som emma så var vi alla fyra tvungna att börja i samma klass. Jag sa till emma ”vi är själva när vi börjar på ludde, vi är inte med lisa och lisa för dom är töntar”. När sommarlovet hade gått och vi sedan började ludde så hade det inte ändrats sig, jag gillade fortfarande inte lisa. Men bara för hon och malin var kompisar sen tidigare så blev det att lisa och jag började hänga mer och mer efter ett tag. Alla vi tre hängde i skolan, så vi började helt enkelt träffas hemma då och då. När jag och malin började bråka (som ja har skrivit i ett annat inlägg) så hade lisa det lite svårt för hon var ju bra kompis med båda då. Hon hoppade lite fram och tillbaka, var med mig lite då och då och var med malin lite då och då. Sedan nu när åren har gått sjukt fort är jag bättre vän med lisa mer än någonsin. Hon är en vän som alltid ställer upp i alla lägen, man kan säga ALLT till henne utan att det kommer ut, det är jag bombsäker på. När man har det svårt försöker hon göra så det blir bra igen, även att det är helt omöjligt. Lisa är nog den person som jag litar på mest på. JAG ÄLSKAR DIG!

   
 


Jag och ellinore som jag kallar ella är min låtsas syster. Men nu det senaste halvåret känns det mer som att vi är vänner än som systrar, det kan även hon hålla med om. Det beror nog på att jag bor hos mamma och inte träffar henne som jag gjorde förr. Ella och jag har väl inte varit de låtsassystrarna som jämt har varit sams och varit snälla mot varandra, vi har varit tvärtom. Tex när hon och jag bråka när vi var små så ljög jag för våra föräldrar att hon hade gjort något när det var jag själv som hade gjort det. Det var bara för att hon skulle få ta skiten. Sådana saker höll vi på med. När vi började fyran började även vi i samma klass. Jag hade henne som en förebild, jag härmade henne med ungefär allt. Även att hon sa till mig att jag härmade henne med saker sa jag att jag inte gjorde det. Bara för att inte jag skulle verka vilja vara som henne. När jag flyttade till mamma kunde jag inte länge härma henne och slutade att göra det. undra hur det annars hade varit, hade hon fortfarande varit min ”största” förebild? Haha.  Men som sagt, det är det senaste halvåret som jag har kommit henne som närmast, vilket jag är superglad över. Även henne går att lita på till hundra procent. jag kan snacka med henne när jag mår dåligt, behöver hjälp med något eller inte vet hur jag ska göra. Superskönt att hon finns där!

  
 


Rebecca och jag träffades när vi var små, vi var väldigt små. Våra föräldrar hängde väldigt mycket på den tiden. Men sen så hade jag ingen kontakt med henne alls. När vi gick i sjuan adda hon mig på MSN och bilddagboken. Hon skrev att vi hade träffats när vi var små och blablabla. Då visste jag inte ens det. jag frågade min pappa för att se om det var sant, vilket det var. Vi bestämde att vi skulle ses någon dag, och den dagen blev av. Vi gick ner på stan och båda var hur blyga som helst. Det var som man gick på stan själv. Vi gick in i en affär och kom ut i den nästan direkt utan vi hade sagt ett ord. Eller aa okej, nu överdrev jag kanske lite men det vi sa var väl ” vilka affärer brukar du gå i?” på ett ungefär. Efter den dagen forsätt vi att snacka på MSN. Jag kommer ihåg första gången vi skulle äta i matsalen tillsammans, det var makaroner och något mer. Kommer bara ihåg makaronerna för det var det ända hon och jag åt. Även då var vi tysta hela tiden . men hur som helst, vi började hänga mer och mer. Vilket ledde till att vi plötsligt inte var lika blyga längre. Från då till nu har vi varit nära vänner hela tiden. Visst det finns dom månaderna vi är mer än andra månader. Tex förra sommaren var vi tätt intill nästan varje dag och hade hur kul som helst. I nuläget så träffas vi inte ofta alls, vilket jag tycker är mycket tråkigt. Antar det är för att vi har plugg olika dagar, tränar olika dagar och de dagarna vi kan träffas har någon annan något att göra. Men vi träffas iallafall någon gång ibland vilket är tur i alla fall. Dock vill jag träffas mer. Jag har tusen minnen med henne och vet att det kommer fler. Med henne kan man ha hur kul som helst, skratta så man nästan är död. Det har i alla fall jag och hon lyckats med. Jag har litat/litar på henne till hundratio procent, vilket jag tror man kan göra även nu även fast vi har tappat lite kontakt. Ordet jag älskar dig säger jag allt för lite till dig känner jag, jag älskar dig.
  
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0